Här var det enkelspårigt...

Sitter på altanen i den kyliga vårsolen och ser hundarna röja runt på vår enorma tomt. Den ska förhoppnnigsvis hägnas in så fort det blir mjukt i backen igen. Vi hann ca 20 meter av 450 innan tjälen kom... Det räckte inte så långt.

Sedan var det det där med att träna varierat och mångsidigt, något som jag tycker är väldigt bra. Däremot är jag tydligen inte så bra på att faktiskt göra det. Jag kan säkert komma på tusen ursäkter till varför, men det hjälper ju inte. Det är som det är och under vintern har vi mest tränat nose work och narkotikasök, och därmed markeringar. Leeloo har en flexibel frysmarkering, beroende på var gömman är så ligger, sitter eller står hon och frysmarkerar med huvudet. 
Tydligen har vi gjort det så himla mycket att det är det enda beteende hon bjuder på nu - vad vi än gör. Jag har börjat lägga in lite mer klickerträning och trickträning nu, dels för att det kommer ett sådant block på utbildningen, och dels för att jag läser Karen Pryor och får en massa idéer. Men vad jag än försöker träna in, så bjuder Leeloo på alla möjliga former av frysmarkeringar... Suck. Snacka om att den enkelspåriga matten har glömt av sig under vintern, därmed helt logiskt att hon tror att all aktivitet går ut på någon slags markering. Nu får jag skärpa till mig och mixa upp träningen lite mer! Det går ju att göra, även om man mest tränar inne. Förhoppningsvis kommer vi ut och tränar mer och mer. 

Jag har dessutom kommit fram till beslutet att inte träna mer nose work med Leeloo just nu. Jag älskar sporten, men jag ser att det stör henne lite i narkotikasöket att inte veta var hon får hoppa upp och inte (gäller ju framförallt i fordonssöket) - och jag tycker helt klart att det är svårt att släppa på kontrollen och låta henne söka igenom allt. Så vi kommer att fokusera på specialsöket, det är det vi vill arbeta med och nose work har varit en suverän aktivering för oss. Tack och lov har jag ju gammel-Harry att fortsätta köra nw med!

Sedan har vi frågan om generationsbyte, även om jag tycker att det är väl tidigt att tänka på vid 35... Men Miranda vill så gärna vara med och träna hundar, jämt! Jag vill inte gärna släcka den viljan, men det är fasen inte helt lätt att få ihop hundträning och obstinata 3-åringar... Hittills är dealen att hon får slänga godis när jag klickar. Det går sådär. Buffy fick bland annat två "oförtjänta" jackpots vid dagens träningspass, och Harry en. Andra belöningar kan ha hamnat på ganska konstiga och svåråtkomliga ställen. Men på det stora hela gick det bra och Miranda älskar verkligen att vara med. Med tanke på att antalet hundar troligen inte kommer att minska i familjen, så är det väl bäst att börja träna upp nästa generations hundtränare redan nu... =D

I morgon far jag upp till Stockholm för block 2 på problemhundskonsulten, den här gången är temat rädsla. Det är vad jag känner för vår första blocktenta på lördag morgon! Jag avskyr prov och tentor i alla dess former, så vi får väl se om det blir någon fortsättning på den kursen... Om jag klarar mig och överlever, så har jag säkert massor av spännande saker att berätta när jag kommer hem! =D